jag har faktiskt funderat många gånger på de som står i alla tidningar nu för tiden. Ska man verkligen vara lika när man är eller ska kliva in i ett förhållande?! Jag kan inte säga att jag håller med om det så mycket. Klart man kan ha något intresse eller egenskap gemensamt, men tänk dej själv, om man har en kille som är precis som du, skulle inte du bli störd i huvet då? en kille som tänker, gör och pratar på precis samma sätt som du. Någon som har samma intersse/intressen. Jag säger inte att det är fel att dela ett intresse eller en gemenskap med den man dejtar, men man vill ju inte ha allt gemensamt. Vad har man då att prata om? (okej kanske intresset som man isf delar, men om man redan vet allt lixom, då sitter man bara där o säger -ja vet, ja går också på tex. tennis) Är det inte då bättre med en kille som du kanske delar något litet med, men som du inte delar allt med. Fatta hur mycket man kommer ha att snacka om. Jag personligen tycker ju också att personen blir mer intressant om man verkligen inte vet något om den eller dess intressen. Det blir ju mycket intressantare att lyssna på någon som pratar om något man aldrig hört och vill veta mer om än något som själv är i ditt liv som du redan vet allt om. Jag har iaf kommit fram till att ju olikare killen /tjejen är, desto intressantare blir hon/han att lära känna. Så tänk på de nästa gång du är på dejt...